Tampico
Jag är inte så sur som jag ser ut på bilden men jag har just brännt skinkorna :)
Åh va underbart med lite semester... så kände vi, även om man fick kämpa lite för att ta sig hit! Bussförbindelserna är ju inte dom bästa. 10 timmars bussresa dit och 12 hem. Men här har dom riktigt lyxiga bussar med benpall, film och fika ingår så det är utan tvekan värt för att få lite sand mellan tårna!
Fernando (inte samma som innan) som går i vår klass kommer från Tampico och skulle turligt nog hem denna helg, han var en helt underbar guide med bra matsmak som tog oss till 2 underbara taco ställen som serverade tacos med BBQ-kött som var "grillat" under jorden i bananblad! MUMS! Det var frukost det, sen åt vi räkor på olika sätt och krabba på stranden, cocosnötter och en massa annat gott. Hans favorit är visserligen ölen men även den var underbart god så inte mig emot, dock inte Therese favorit.
Vi spenderade dagarna på stranden, i havet och svettandes någonstans däremellan och sedan på kvällen gjorde vi ett tappert försök att gå ut men det slutade med att vi i 35 graders fuktig hetta inte klarade av att dansa reggaeton utan gick hem och sov. Söndagen regnade det vilket var skönt, då for vi istället till en lagun med underbara palmklädda stigar, krokodiler, sköldpaddor och hoppande fiskar. Underbart vackert, synd att ingen hade kameran med sig så ni får föreställa er det istället. Tänk er oss sittandes på en bänk med en varsin glass i handen, under några palmer, fiskarna hoppar från krokodilerna medan polisen kommer och säger åt oss att man inte får sitta där... Mysigt va! (Varför sätta ut en bänk där man inte får sitta???) :)
En väldigt lyckad helg så med stekt skinka och röd näsa ska jag nu ta en välbehövd dusch och sen soooova!
Foton: 1.Jag i vattnet. 2.Therese, Danny Rude Boy och Fernando på El camarón vaquero. 3.Krabbröra i krabbskal på stranden och 4.Hotel Oasis (ca 5 min i taxi från stranden, 160 kronor för 2 i rum med TV, AC, egen dusch och gratis vatten)
Svensk middag i GTO
I lördags ordnade vi stort kalas här i lägenheten... Vi bjöd över dom vännerna som tog med oss till vulkanerna och några av dom som var med. Hela dagen gick åt till att laga maten, det är svårt när man inte vet hur ingredienserna är, varmt allt finns att köpa och hur ugnen fungerar (här finns ju bara gasugn). Men hur som hellst så blev det en underbart lyckad kväll! Maten blev god och omtyckt, vännerna hade trevligt och vår "dueño" (ägaren till huset) uppskattade det mycket och vill gärna bjuda tillbaka samma gäng en gång till men för att äta mexikansk mat. Han är annars inte så förtjust i att man tar hit folk som han inte känner, men alla killarna var ju ingenjörer precis som han och alla tjejer utom en lärare. Något som han inte heller är så förtjust i är fisk men vår laxförrät åt han som om det vore glass...
Menyn bestod av: Förrätt: Laxröra med creme fraiche och äpple på smörgås, Varmrätt: Potatisgratäng och baconinlindad fetaostfylld kyckling och Efterrätt: vit choklad med creme fraiche och färska jorgubbar... Mmmm
Längst nere till höger bredvid Therese sitter Dante vår Dueño, till vänster: Federico (argentina) Andres och Fernando (Mexico), Lisa (Tyskland), Veronica (USA), Maria Laura (Argentina). Riktigt trevliga människor!
Men hallåååå
Nu är klockan över nio och det har inte ringt varken klockan 8 eller 9. Var det någon som jävlades eller vad berodde ringningarna på? Det var inte ika förra lördagen! Ja ni, svaret på detta kanske jag aldrig kommer att finna men jag hoppas att jag inte måste uppleva detta varje lördag och för guds skull inte bakis!
KRAM
Pípila och de sju vulkanerna
Holla de Alvarez, Vulkan, Guanajuato, ung. Salamanca
Nu är helgen över...
Fredagen spenderade vi i San Miguel de Allende, det är där man lämnar in alla papper för att bli mexikansk student på riktigt, en riktigt tröttsam resa men allt gick ändå bra i värmen. Tur att en kompis sa åt oss att komma ut på en fika, vi gick till Antik café i baratillo och drack några öl med hans vänner och fick sen för oss att åka upp till Pípila, det är en stor staty som överblickar staden, vi kom upp dit lagom när den fulla månen kom över berget, Fan va det är vackert här. Efter det gick vi dock hem så att vi skulle vara laddade inför lördagen.
Lördag - Söndag har vi campat på en vulkan som heter Holla de Alvarez, tack vare våra "anitriones" (studerande som guidar oss utbölingar) så kunde vi och 11 till dra iväg på äventyr. Ett riktigt roligt gäng, i 3 bilar ( 1 cochecito = bubbla ) tryckte vi ihop oss och "los anfis" hade fixat mat, dryck och tält och allt så vi andra kunde bara spela hacki och njuta av utsikten medan dom ordnade grillfest mitt i den vackra vulkanen (ej aktiv). Tack vare de 2 argentinarna som var med fick vi även Mate på maten och sen blev det corona och rom vid öppna elden och självklart lite sång och gitarrspel som överröstade syrsornas sång i månskenet.
Efter en morgonmate på söndagen åkte vi vidare till fler vulkaner som ligger i närheten bland annat en med vit kalksand som man kom till genom att gå genom en tunnel i berget. Det var bländande vitt och varmt som i en öken, marken var lömsk och en tjej sjönk ner till knäna i lera, men det var riktigt fint. Rincón de Parangueo hette det stället.
Det blev lite roadtrip på vägen hem med en kokosnötspaus och lite annat, men på grund av lite för lite sömn inatt blev alla trötta på vägen hem och nu är det en dusch man längtar efter mest, men den får bli snabb för vi har ingen gas till varmvatten idag...
Onsdag.
Idag åkte vi till skolan vid 8 tiden igen och väntade oss 2 långa lektioner, men som vanligt hade vi fått lite lite information så det var visst nån info till alla "normla" elever och vi skulle inte vara med... Så vi åkte på marknaden och handlade lite mat och en México-filt och sen hem för att plugga lite... Don Quijote är en bok med sjukt konstigt språk, en spanska som är gammaldags och förvirrande! Den tar lång tid att läsa... Vi tog en lunchpaus med Dante (han som äger huset vi bor i) och sen hem och pluggade lite mer. Dom är så söta med oss i den här familjen, hon som städar huset kom förbi idag med en duk till oss för att hon tyckte att vårat bord var för slitet och Dantes faster har gett oss instruktioner om hur vi ska vara säkra på nätterna och sånt. Dante har fixat med kontrakt och andra saker som skolan kräver att vi har för att allt ska gå rätt till... Folk är verkligen hjälpsamma och det är lätt att känna sig trygg när alla ser efter en där man bor!
Nu har vi precis kommit tillbaka från en liten promenad på dom små snirklande gat/trapporna som hela GTO består av och en Björnbärsmilkshake på ett cafe inne i stan, vinden har börjat ta i igen som den verkar göra varje natt. Vi har börjat vänja oss med det nu och sover som stockar :) Fast jag är ändå väldigt trött, tror att det är värmen som tar på en och så kanske man är lite jetlaggad fortfarande, vet vet...
Nåja, nu kanske det är dags att slappna av med en film kanske?
Tack syster för alla bra filmer och all bra musik du lämnat till mig!
Puss
Mat mat mat mat...
Först och främst kommer allt man vill prova när man är här, jag har t ex redan ätit Mole (choklad och chili-sås till t ex kyckling), Totopos (majschips), Tacos (Äts på gatan, griskött med basilika och lök i tortillabröd), Nopales (kaktusväxt som äts i t ex soppor) och det finns så mycket mer att testa.
Sen kommer allt som man saknar att äta som hårdbröd och sill, ja än så länge är det nog bara det jag saknar, och lax förresten.
Man påverkas också mycket av maten, jag har klarat magen bra (kanske tack vare att jag dricker aloe vera varje dag) men man märker snabbt när man ätit något som magen inte riktigt är van. Nu i början har vi ätit mycket på restaurang och det är svårt att veta vad man kommer att få ibland, men vi har ätit många goda soppor för att vara snälla mot våra magar och mycke guacamole bara för att det är så otroligt gott!
Idag har vi lagat "ungsbakade" grönsaker (men i kastrull) med stekt anka här hemma, det var underbart... Vi känner att vi måste blanda mellan mat som vi är vana och nytt.
Jag lever för att äta och äter för att leva. MMMMMmmmm
Här bor jag..
Här bor jag och Therese nu :) Fint, rent och billigt, vi betalar 1000 pesos i månaden per person (ca 600kr), vi har en terass med underbar utsikt, en trevlig och hjälpsam ägare och i priset ingår internet och städerska, alla omkostnader, vatten och kaffe. Vi delar visserligen rum men som det känns nu så kommer det gå bra, vi ska sätta upp ett lakan mellan sängarna och har skaffat sänglampor istället för att anända bara taklampor som verkar vara det vanligaste här.
Vi bor på en gata som heter Callejón Oscuro ( ung. Mörka lilla gatan ) men den är inte mörk utan bara liten med en massa trappor och det är bara 1 minut till en av skolorna och kanske 3 minuter till centrum, känns väldigt tryggt och bra!
La Bufa och Rodeo
Nu i skrivandets stund är klockan 9 på morgonen, kyrk-klockorna slår och har gjort det till och från sen 8. Tuppen gal i horisonten, det är söndag... Första dagen vi inte har något planerat på en vecka! Det känns bra att ha en dag att tvätta lite, slappa lite, organisera papper och kläder i rummet och sånt.
Igår på morgonen drog vi iväg, nästan alla "extranjeros" på vår första gemensamma utflykt. Vi tog en buss ut till Pípila och därifrån vandrade vi upp mot toppen av "La Bufa". Det var en ganska omväxlande vandring, först en skitig väg, det hade varit fest i torsdags längs vägen upp så sopor och baja-major fanns överallt. Men när det var fest så kunde vi nere från stan se hela berget upplyst av facklor, vilket var väldigt vackert att titta på från våran terrass. Sen kom vi in på en stig som blev smalare och smalare och stenigare och som steg upp över staden. Hur fint som hellst! Efter en timmes vandring nådde vi korset som sitter på toppen. Därifrån kan man se hela Guanajuato! Det var en sån utsikt som gör att man kan sätta sig på en sten och inte göra något annat än titta, hur länge som hellst.
Men vi gick ju ner till slut, vi åt lite lunch och sen kom en vän till oss och bytte bilder från vandringen. Han var på väg till sin Farbror som bor i Silao på nåt evenemang som vi inte förstod riktigt var det var men det lät kul så vi bytte om och for. Han tog oss till min första Rodeo... Det var på en Ranch lite utanför Silao (20 min från Gto) där alla var klädda i Cowboykläder drack Corona- och Victoria-öl och stod runt en stor paddock där man efter man försökte hålla sig kvar på en tjur i minst 8 sekunder för att gå vidare i tävlingen. Verkligen en upplevelse att se, ibland lite skrämmande när någon föll av men intressant. Dom spelade spansk country-musik och emellan tävlingarna red kvinnor ryttartävlingar av olika slag. Efter detta fortsatte vi sedan till farbrorns lilla farm (där jag fick kissa på golvet?!) och där vi dansade lite och kollade på ett fridlyst träd som jag tror hette Mesquita.
Sedan fortsatte vi in till Silao där vi fick träffa hela familjen till Fernando som killen heter och dom bjöd oss på Tacos på gatan... riktigt gott, det var Pierna (griskött) med basilika och lök och chipotle, lagomt starkt (när man inte tog nån sås) och riktigt gott... Vi oroade oss lite för att bli dåliga när man äter på gatan första gången men det gick bra J Det känns lite konstigt att folk vill bjuda oss så mycket och mest för att vi är kvinnor men vi har tänkt bjuda över honom på svensk mat nån kväll som tack för denna upplevelsefulla dag! Och som farbrorn sa så finns det inte nåt bättre sätt att uppleva det riktiga México på, än att lämna städerna ibland och häls på familjer och följa med på saker som är normala för dom! Tack Fernando!
