Vart tar tiden vägen?

Jaha, var det inte nyss man fick sommarlov?
Men nu är det bara nån dag kvar innan jag far... känns konstigt, denna gång är jag inte nervös för att åka, känner mig likgiltig inför resan, möjligtvis lite nervös för bytet i USA som vi har lite lite tid till. Att packa väskan känns som nåt jag gjort förut så allt detta känns lugnt.
Det är bara så jobbigt att man ska vara borta från nära och kära så länge!
Visst ska det bli spännande, och det är kul bara man kommit iväg... Men just nu lider jag av separationsångest som vanligt och vill bara kramas!

Nåja, sommaren har ändå varit fin och jag har hunnit med nästan allt jag velat, även om man alltid hade velat träffa fler och göra mer... Men så är det väl alltid!

Nä nu ska jag till tippen med mor. Det kallar jag quality-time! ;)

Lite reklam...

Onsdagar nu på sommaren så kan man åka till Vikarvålvallen här i Vemhån och njuta av t ex hemmagjord fisksoppa, tunnbrödrulle med highland cattle-korv från Vemhån och ost från Härjedalen, det finns smaksatt björksav att dricka och ekologiska och kravmärkta ingredienser, kaffe med hembakad morotskaka m.m.

Det är värt ett besök bara för matens skull men allt serveras även i en underbar fäbomiljö med korna springande runt serveringen och fiskar hoppandes i dammen, har man tur får man en parkering i skogen och har man ännu mer tur kanske man kan få se en björn eller åtminstone en älg på väg till vallen.

Maten betalar man efter eget tycke och disken handdiskas av vänliga själar... ett vackert och värt utflyktsmål med sommarutsikt!

Följ skyltarna från Vemhåns affär, missa inte detta om ni har vägarna förbi!



Vilket lyx!

I tisdags kom jag hem från ett utav mitt livs mest annorlunda resor... Kanske något helt vanlig för många, men inte för mig.
När dom ringde mig och frågade om jag ville följa med på en kryssning till Estland och Ryssland med boende, resa och mat redan betalt så hade jag svårt att tacka nej. Men när det även var ok att ta med sambon så var det ju självklart att vi skulle åka! (vill ju gärna umgås lite med honom innan jag åker till Mexico)...

Så på fredagsmorgonen drog vi, ett glatt gäng på 10 pers, iväg med Härjedalingen till stockholm för att kliva på färjan... Värt att tillägga är att jag när jag sa ja trodde att jag skulle iväg på typ en finlandskryssning men sen när det närmade sig smög sanningen fram, det var en lyxkryssning från Royal Caribbean... Det krävdes finare klädsel... tur man har en syster som vet vad det innebär ;)

Så väl på båten, en 11 våningars partybåt, med kasino, flera matsalar, pooler inne och ute, med och utan bubbel och allt annat man kan tänka sig! Ni kan ju förstå att man levde som en prinsessa. Rummen var små men hade allt man behövde, dubbelsäng och roomservice och egen dusch... Och varje dag låg ett nytt handduksdjur i sängen och väntade på en.

Maten var underbar!!! Trerätters middag varje kväll, jag åt sniglar och havsaborre och allt som jag hört ska vara delikatesser och det var det! Vi hade samma bord och samma servitriser varje kväll och vi blev serverade viner och bröd, inget fick vi göra själva... Jag har aldrig blivit så bortskämd i hela mitt liv!

Efter middagen var det shower med dansare, magiker och jonglörer i deras teater, grymt kul... Efter det fortsatte festen i diskoteket på 11e våningen där åtminstone "gamlingarna" höll igång till kl 05-06 på morgonen (vi yngre smet till hytterna vid 02 snåret) Det fanns alltid pizza och strips mm om man skulle bli hungrig på natten, på dagarna fanns buffeer med allt att bara plocka ifrån och det enda man betalade var den alkoholhaltiga drycken, och visst blev det några sådana oxå!



Sen besökte vi under några timmar även Tallin och Sankt petersburg, i Tallin gick vi runt i den gamla stadsdelen för att tillslut hamna på Beer House där Anders och Daniel beställde en varsin öl och jag en liten, det innebar att A och D fick 1,5 liter var och jag 0,5... Men den var underbart god, en egenbryggd lite simmig öl som rann ner utan problem så att vi alla var lagomt yra på väg tillbaka till båten.

Sankt petersburg fick endast besökas med guide så vi slussades runt med buss och kollade på den finare delen av stan, intressant men inte riktigt min grej att bara se fina hus... men men, en stämpel i passet blev det i alla fall...

När vi sen kom tillbaka till stockholm igen blev det stressigt för mig då jag bara hade 4 timmar på mig att fixa det Mexikanska visum/ pass som jag behöver som studerande... Men det löste sig en timme innan bussresan hem till Härjedalen igen...

Vilken resa!
Tack ni som ordnade detta!!!

Man lär sig nåt nytt varje dag...



För att bäckmeta är vissa saker helt enkelt nödvändiga, först så måste man ha med sig åtminstone lina, krok och ett spö och gärna lite mask oxå... det hade vi :), sen är det ju den tiden på året då de små flygande jävlarna är ute så mygghatt känns som ett tips!... det hade vi! Fast knotten kröp in och smaskade på oss trots näthatt och Mygga. Sen är det ju bra att veta vad man ska fånga.... jag visste att jag var ute och fiskade men inte att fisken skulle vara så liten, så när jag med min fiskelycka plockade upp en liten stackare så var min första tanke helt enkelt: vilken liten stackare! Jag tyckte den såg alldeles för liten ut så jag kastade tillbaka den... Mamma skrattade gott åt mig och förklarade att det är precis den storleken man får här och som är som godast att äta... Jaha... Ja ja jag fick ju åtminstone en fisk :)

Dagens lärdom: När du jagar eller fiskar är det en fördel om du vet hur bytet ser ut! ;)

Jag har köpt en dröm!

Syster, mamma, morfar och mormor har alla haft äran att ha denna, nu är den min!
Min dröm är att den ska gå igenom besikningen och återfå forna dagars glans efter flera års förfall...  Den gick som en klocka hem, 110 kmh utan problem! Jag håller tummarna för att underredet håller måttet eller att Anders kan svetsa till det för då är detta inte några problem, då kommer vi snart att glida fram på någon veteranträff med denna familjeklenod!
 
   
Här är den: Bubblan!      (mr.big)
Visst är den fin!

Om ni har några tips att ge min inför detta projekt är det bara att höra av sig!


Vad gör man inte för en räkmacka?

Efter att jag tagit en skön intramuskulär spruta drog jag och Maria iväg på en cykeltur till Härjeåsjön. Det tog oss ca 1.20h dit i värmen, vi tog det väldigt lugnt förutom när getingar och bromsar jagade oss upp för backarna. Vi kom fram förvånandsvärt pigga och kände oss starka i benen. Men det var varmt!  Vi drack några flaskor läsk och åt en god räkmacka. Syster med vänner kom och gjorde oss sällskap alldeles nybadade och fräscha.

Resan tillbaka tog oss runt en timme och gick lättare tyckte vi men när vi väl kom hem till Maria var vi ändå helt slut, värmen och aktiviteten tog nog ut sin rätt... 4 mil hade vi avverkat på cykel i 26 grader och sol, men med vilja, våld och vatten så funkar det mesta har jag hört.... eller var det vaselin? ;)


Nöjd! 

Va vi är bra!

Nu är vi äntligen färdiga med husväggen! :) Vi har varit hur duktiga som hellst och det är verkligen ett nytt hus! Jag är nöjd med resultatet och med att vi alla kunnat samarbeta så bra trots att det varit varmt...
Det är kul att se mamma så lycklig, hon lyste verkligen idag när vi löst vissa problem och sedan målat klart huset och t o m hunnit med att städa lekrummet (ja vi har faktiskt ett lekrum som vi fortfarande inte hade städat ur sen sist vi lekte i det tro det eller ej...). Nu har ett moln av lugn spridit sig i huset och energin börjar sakta fyllas på inför nya projekt!
Så med lite färgprickar överallt, nyduschad och trött sitter jag nu i morgonrocken framför Tvn och bara känner mig nöjd!

Härligt!  "Jag ska måla hela världen lilla mamma..."
Kram på er!

Arvstvist är för töntar!

Nu räcker det!
Jag förstår desperationen i mammas ögon när det bara fortsätter och fortsätter. Jag kan inte för min vildaste fantasi förstå hur pengar kan vara så viktigt att man måste göra andra människors liv jobbigare bara för att få så mycket som möjligt. Det är inte värt det! Ni får hålla på och bråka hur mycke ni vill med varandra, vi vill inte vara med nå mer! Jag skäms över att dela blod med personer som inte kan hålla sams och sluta bråka, som man inte kan prata med och komma överens... Att man som 50+- åringar inte kan bete sig som vuxna utan måste tjafsa som små barn, det är töntigt!

Nu får ni bråka med varandra istället!
Tur att jag har världens bästa mamma och syster kvar!

La vida buena - det goda livet!

Nu har jag börjar blogga...
Det känns som ett bra sätt att kunna berätta för någon som vill veta något om vad jag har för mig. Om nu någon skulle vara intresserad, men jo det tror jag ändå :) Jag har ju en massa konstigheter för mig hela tiden.

Satt och kollade på min världskarta nyss... jag känner mig ändå rätt nöjd som under mina 26 år i livet tagit mig till alla världsdelar och inte bara de typiskt turistiga resmålen!

Anledningen till denna blogg kanske ändå är mina kommande studier i Mexico, där jag ska spendera augusti - december... Men jag tycker inte att det goda livet bara finns i utlandet, verkligen inte! Jag är just nu hemma i Hån och målar vårt hus tillsammans med syster och mor, vi har haft över en vecka med vackert strålande sommarväder och jag njuter för fullt av några lediga dagar med familjen och vänner... Livet känns underbart!

Jag måste bara avsluta med att visa en bild från min och Marias vandring i Ramundberget, Tack Maria för några aktiva och roliga dagar med vandring i vackra och snöiga (!) sommarfjäll och fiske i våndtjärn... Det är så underbart med människor som bestämmer saker som verkligen blir av.

Här står man, liten på jorden som man är...

Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0