Helenas blogg:

På bilderna: Pigga och redo att gå/rida. Micke passar på att tvätta händerna. Jag lotsas över vattenhål och lera av Alex. Jag och Micke korsar en flod. En spindelapa som spanar på oss. Den vackra floden.

Kl 04.00 vaknade de galna israelerna och ville vandra iväg. Både vi och guiden visste dock att vi inte skulle kunna gå innan det blivit ljust. Efter lite frukost hade vi packat ihop lägret och kom iväg vid halv 7. Jag fick nu rida på en mulåsna och det kändes riktigt lyxigt även om man får kämpa lite även på ”hästen” när grenarna är lägre än man tror och gyttjan ibland når till magen på det stackars djuret. Micke kämpade på trots skavsår och lessnade när gruppen gick för långsamt så han bröt sig ur och gick före. Det är skönt att gå i sin egen takt när man ska gå så långt! Efter hela vägen såg vi en massa djur och hörde fler. Mexikanen hade nu ont i knäna och kom hela tiden långt efter. Detta ledde till att vi även denna dag fick vandra i mörkret och gjorde 2.9 mil på runt 13 timmar (borde ta 8). Utmattade men glada efter att ha hört både jaguar och puma fick vi tvätta av oss i en vattentunna och avnjuta en rotsakssoppa innan vi somnade till nattens ljud i tältet.