Helenas blogg:

På fiskerestaurangen El Camello hade vi tidigare träffat Coco (Sosimo) som ordnar havsfisketurer så vi drog på onsdagseftermiddagen iväg för att pröva lyckan. Vi cyklade till en paradisstrand och gav oss ut i en liten fiskebåt, ensamma med tre fiskeveteraner och en massa spön. Efter en lång väntan på det vackra havet och i den sköna svalkande brisen drog Micke upp den första fisken. En STOR barracuda som fick våra kommande att se ut som små bäbisar. Vi tog varannan och fick pröva på att kämpa lite (dock mindre än jag trott) och att se fiskarna hoppa bakom båten. Det är inte bästa tiden för havsfiske men vi fick upp två fina exemplar var på våra 4 timmar i båten och fick vara med om några tappade kingfish och en mysig dag på havet. Innan vi for in tog de kort på oss med ruinerna i bakgrunden och fiskarna som huvudpersoner och när vi kom in till stranden fileade de med van han fiskarna och vi fick ta med oss en varsin filé till närmaste restaurang där vi för första gången fick prova på barracuda. Underbart gott med vitlök, sallad och böner med tortillabröd. Och färskare kan det väl knappast bli!

Torsdagen fick vi av samma grupp (Dorados de la playa, Maya playa) en bra deal för att åka och snorkla. Mellan 11 och 13 gjorde vi flera spaningar på olika ställen utanför ruinerna och vid gamla spanska kanoner, visst var det fint men både jag och Micke har sett mycket finare rev så vi njöt mest av att bara bada och åka båt. Precis när vi kom in till land igen började det regna och vi satt under ett tak av löv tillsammans med fiskegänget och åt hemmagjord Ceviche (rå, limemarinerad barracuda med tomat etc.) gjord på vår fisk sen igår. Skitgott skulle jag vilja säga och verkligen kul att bli bjuden på hemmalagat som man plockat upp själv ur havet. J

På tisdag efter min lektion tog vi direkt bussen till Cobá där vi hört att det fanns fina saker att se. Resan tog runt 40 minuter och kostade ca 70 pesos för båda (ca 35 sek). När vi kom fram till den lilla byn gick vi direkt till ruinerna och fastnade sedan där tills bussen skulle gå hem. Där fanns otroligt höga maya-ruiner, deras ökända bollspelsplaner (där vinnaren belönades med döden) och några ristningar, allt i en underbar djungel. Vi promenerade kilometer efter kilometer men när vi nådde den största byggnationen av dem alla så var det verkligen värt det! Benen värkte visserligen efter att ha klättrat upp och ner på den men utsikten var enorm, världen låg under våra fötter!

 Veckans citat: Micke om träningsvärk -"jag hade lite ryckningar förut men nu har de tagit över".

Efter att ha grattat ett födelsedagsbarn, ätit en stadig frukost och lämnat in en uppgift till plugget så hyrde vi oss äntligen en moped för att njuta av omgivningarna. Vi åkte först till stadens Maya-ruiner. Där sällade vi oss till alla andra turister, tittade på tempel och ödlor och svettades i den allt fuktigare luften. Vi stannade på vägen därifrån på en restaurang för att dricka en flaska vatten och en kall öl i värmen. Medans vi satt där och njöt så öppnade sig himlen och ner kom litervis med vatten. Vi väntade ut det värsta och begav oss mot nästa mål, Akulum-beach, en naturligt vacker strand som skulle vara underbar och gratis. Ca 20 minuter från målet åker vi in i hagelskur efter hagelskur och kommer fram blötare än efter ett dopp.

Vi letar ett tag en bar eller café som vill servera något värmande men alla stänger tidigt för ”orkanfest”. Tillslut slår vi oss ner på en trevlig fiskerestaurang, byter ut våra blöta kläder och äter goda räktacos, spelar biljard och umgås med ägarna, i timmar. När mörkret sedan lagt sig och regnet slutat falla vill vi ändå göra det vi kommit för, bada i havet. Så vi springer ner i vattnet nakna i skydd av mörkret men blir snabbt uppkallade av en vakt som hänvisar oss till en annan strand. Där händer samma sak igen men vi hinner i alla fall bada lite i månens sken innan vi får höra att det kommer att komma in sämre väder inatt som gör att vi skyndar oss hemöver för att slippa regnet på hemvägen också. En grymt härlig och annorlunda dag!

Morgonen efter hade vi fortfarande mopeden så vi köpte med oss en macka och for ut till havet för en picknic på stranden och ett morgondopp. HÄRLIGT. Vi lämnade tillbaka fordonet lagom tills regnet nådde oss igen. Vi gick hem och vilade, åt underbara fisktacos och tog sen en tur förbi en lokal Maya-festival på kvällen. Inatt har vi haft en massa högljudda människor i korridoren så efter väldigt lite sömn så har jag nu haft min första lektion från Mexico vilket gått hur bra som helst.



På bilden: Akumal-beach. En sötnos. Vykortsbild över ruinerna. Urtidsmonster. Goda räktacos innan avfärd.

Det blev inget ruinbesök sist jag skrev för solen kom fram och lyste på oss med full kraft så vi slappade i skuggan i en "hängsäng", läste historier för varandra och bara njöt av livet. Vi stannade i paradiset tills söndag då vi flyttade in till Tulum-centrum. Här bor vi just nu i ett rum med aircondition, tv, egen dusch och toa, mitt i centrum för 250 pesos (ca 130kronor/natt), det ligger flera bra internetcaféer i närheten, billigare restauranger och med moped eller cykel är det fortfarande nära till stranden men det är tråkigt att behöva byta ut ljudet av vågorna som slår mot stranden mot bilarnas brummande.


På bilden: Romantisk restaurang precis innan regnet försiktigt började falla. Micke på promenad i solen. Jag framför stugan (jag är inte inklistrad efteråt). Ödla som bodde granne med oss.

Igår spenderade vi hela förmidddagen ute på promenad på stranden, vi letade skor och någonstans (som inte var reserverat för all inclusive-gäster) att dricka nåt gott i solen  :) Vi hittade ett bluesställe som serverade oss en kall öl & en Michelada (tequila, chili, lime, tomatjuice, kryddor blandat med corona), där åt vi även lunch & kl 4 på eftermiddagen kändes det som att klockan var 11 på kvällen (vilket den var i Sverige) så vi bestämde oss för att vila lite. Vi tog ännu en promenad för att sen somna kl 8.



Idag vaknade vi runt 4 på morgonen, såg en film och åt chips i sängen. Kl 6 kom Micke på att vi skulle ta en springtur på stranden, göra armhävningar & situps och njuta av soluppgången. 20 min i 7 gick vi för att äta frukost men dom öppnade ju inte förrän 7 ;) 
Här är uppochnervända världen för oss, jag tror det kallas JETLAG.
Men idag lämnar vi hotell-lyxet och åker mot Tulum för att leta oss en stuga på stranden och lite mindre All inclusive.  

Idag har jag lyssnat på en föreläsning om familjens betydelse i olika kulturer. En mycket intressant föreläsning och den fick mig att börja tänka. (Den och något som min syster skrivit på hennes blogg inatt.)

Vi har inte haft den "typiska" mamma, pappa, barn-familjen sen jag var 6 år. För mig har det varit min Mamma, Syster, Mormor (och morfar innan) och Tussi som varit min familj. Jag älskar dom alla och det är min trygghet átt jag alltid har dom och gården i Vemhån att vända hem till. Begreppet familj täcker för mig även in folk som blir en del i gemenskapen. Jag har haft en moster här i Vemhån och jag har min kärlek och en svärfamilj som börjar kännas som en familj. Vad är en familj om inte människor som man har nära, som man bryr sig om och som bryr sig om en. Det är en liten skillnad mot vänner, ens familj är väl även ens vänner? Jag räknar t ex inte mina halvsyskon som min familj då de inte är mina vänner!

Mitt mål i livet är att vara lycklig, och om inte mina familjemedlemmar är lyckliga är jag det inte heller. Det känns lite tråkigt nu när jag ska resa iväg igen för jag vet att det är jobbigt för min familj och det gör ont att nåot som jag älskar att göra, gör dem olyckliga. Det är kul att mamma och syster ska åka iväg en sväng dom oxå och jag hoppas de skämmer bort sig själva och varandra, det är dom värda. Jag hoppas dom kan slappna av och må bra trots att jag är borta dessa 2 månader, jag ser fram emot att åka men jag är kluven. Jag älskar tryggheten och lugnet hemma med mina nära samtidigt som jag älskar att vakna på nya ställen, träffa nya människor och utvecklas av nya upplevelser... Jag är bara sådan! När jag är hemma pratar jag om mina resor men för alla jag möter berättar jag om min underbara familj och mitt hem. Jag älskar mitt liv!

Och framför allt så älskar jag er: Kristina, Gun och Hildur     

Después de un verano muy lindo me voy por fin a Mexico! :) El 6 de octubre vamos a Cancun y desde allí viajaremos hasta Guanajuato y al final al DF para nuestro vuelo a Suecia el 10 de diciembre. Voy a despedir un país lleno de colores pero frío y con suerte irme al calor... Vamos a ver!

Efter en fin sommar åker jag nu äntligen till Mexico! :) Den 6e oktober åker vi till Cancun och därifrån reser vi till Guanajuato och tillbaka till Mexico City för att flyga tillbaka till Sverige den 10e december. Jag säger hejdå till ett färgglatt men kallt land för att förhoppningsvis komma till värmen... Vi får se!